Interkulturalitet och bedömning

När man arbetar i klassrummet så vill man arbeta med något som man kan även använda i bedömningen. Det gäller även arbetet med interkulturalitet.

 Gagnestam (2003) skriver att det finns lärare som är osäkra på att utforma en undervisning om interkulturell förståelse men de också upplever att det är svårt att bedöma elevernas kunskaper just i detta. Bodin (2021) tror att osäkerheten dyker upp på grund av kulturens subjektiva dimensioner som till exempel värderingar och attityder. De upplevs som svårt bedömda. De kraven som ställs på lärare att utvärdera och bedöma interkulturell kompetens bidrar också till osäkerhet om läraren inte har interkulturell kompetens.

Perez-Karlsson (2014) rekommenderar att man fokuserar på att planera interkulturalitet i språkundervisningen som utgångspunkt i arbetsprocesser och dialog i stället från att utgå från fakta om länder och traditioner. Hon menar att i stället för att be eleverna exempelvis om att läsa på om ett land och sedan redovisa fakta om det, man ska be eleverna läsa och analysera men också att jämföra de nya kunskaperna med egna erfarenheter och kunskaper.

Referenser:

• Bodin, B. (2021a) "Interkulturalitet i styrdokumenten" i Modul: Språk och interkulturalitet. Skolverket https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1a-moderna-sprak/Grundskola/912-Sprak-och-interkulturalitet/del_01/

• Gagnestam, E. (2003). Kultur i språkundervisning - med fokus på engelska. Studentlitteratur

• Pérez-Karlsson, Å. (2014). Meeting the Other and Oneself. Avhandling Umeå Universitet https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:745667/FULLTEXT01.pdf