Interkulturalitet i läroplanen

Vi alla arbetar med kultur, historia och geografi i vår språkundervisning. Länge har det stått i läroplanen att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser. Kulturbegreppet får alltmer plats i språkundervisningen och det är inte konstigt för att utvecklingen är resultatet av utbildningspolitiska förändringar som sker på både europeisk som på svensk nivå.

År 2016 påpekade Europarådet att alla elever bör få lära sig att kommunicera och behärska skolspråk. Detta för att eleverna ska bli fungerande medborgare med utvecklade sociala färdigheter. Europarådet tog fram några grundläggande principer där man understryker att det är viktigt för elever att få ett erkännande av språklig och kulturell mångfald, en rättighet att använda hela sin språkliga repertoar för att kommunicera, att uppnå en god språkligkompetens i skolspråk men också rätten till att studera ytterligare språk i skolan. Europarådet hävdar att det är viktigt att man genom dialog och samspel med andra, får erfarenheter av andra språk och kulturer för att utveckla interkulturell förståelse och ömsesidig acceptans. Det sist nämnda påverkar Lgr22 väldigt mycket, alltså den reviderade kursplanen som träder i kraft hösten 2022.

På grund av dagens utveckling i svenska samhället fokuserar Lgr22 på flerspråkighet och interkulturalitet, "Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin flerspråkighet [...] utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla förståelse av olika livsvillkor samt kulturella och sociala förhållanden i områden och i sammanhang där språket används" (Skolverket, 2021a). Med detta menas att eleverna ska i sin språkundervisning få möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, det vill säga utveckla en kommunikativ kompetens där alla språkkunskaper och språkerfarenheter ingår, och där språken är anslutna med och påverkar varandra. Eleven ska kunna använda den här kompetensen för att effektivt kommunicera med lärare och andra personer i skolan eller utanför skolan.

I kommentarmaterialet hittar man en bra beskrivning av flerspråkighetens roll i undervisningen, "Det handlar om att kunna se och förstå mönster, men samtidigt undvika kollektiva stereotyper. För att kunna göra detta kan eleverna behöva stöd för att uppmärksamma och bli medvetna om kommunikationsmönster i sina egna vardagliga sammanhang. I språkval i högstadiet ska därför eleven även beredas möjlighet att sätta sina kunskaper om olika förhållanden i relation till egna erfarenheter och kunskaper" (Skolverket,2021b).

Skolverket skriver att eleverna ska genom undervisningen se och förstå mönster och undvika stereotyper. Läraren med sin kompetens förväntas att stödja eleverna för att uppmärksamma och bli medvetna om kommunikationsmönster i sina egna vardagliga sammanhang. I språkval förväntas eleverna jämföra sina kunskaper om olika förhållanden i relation till egna erfarenheter och kunskaper.

Vidare i kommentarmaterialet skriver Skolverket att : "genom interkulturella erfarenheter och möten utvecklas individens sociokulturella kunskaper, det vill säga kunskaper om vad som är accepterade koder och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till förståelse för olika kulturer och interkulturell medvetenhet." (Skolverket,2021b). Syftet med detta är att eleverna ska få förståelse för olika kulturer och interkulturell medvetenhet.

Referenser:

• Skolverket (2021a). Grundskolan-kursplan i moderna språk. https://www.skolverket.se/download/18.37d3246617bea4cb5c7282/1632135759281/Moderna%20spr%C3%A5k.pdf
  
• Skolverket (2021b) Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=7863