Implementeringen av nya kursplaner 2021 - Steg 1

Nu är det dags för oss att börja med implementeringen av de nya kursplaner i moderna språk. Första steget är att läsa Skolverkets häfte om hur man använder läroplanen för grundskola.

Kursplanerna är en del av läroplanen

Skolverket (2021: 3) tydliggör att i läroplanens del 1 och 2 hittar man skolans uppdrag, grundläggande värden samt övergripande mål och riktlinjer. Där hittar man även kursplanerna för varje ämne. Kursplanerna styr olika aspekter av lärarens arbete och de ska läsas i sin helhet och i relation till varandra för att undervisningen ska få den bredd och det djup som kursplanen syftar till (ibid). Det som jag märker är att Skolverket nämner ingenting om tid. Tiden är också en viktig faktor när man både planerar och genomför undervisningen.

Kursplanerna ger ramar för undervisningen

Skolverket (2021: 4) skriver att en kursplan skapas efter en omfattande process som involverar många aktörer, intressen och perspektiv i samhället. Regeringen beslutar om kursplanerna i grundskolan och sameskolan medan Skolverket beslutar om kursplanerna i grundsärskolan och specialskolan samt kunskapskrav i den obligatoriska skolan (ibid).

Skolverket poängterar också att lärare har stor frihet att tolka styrdokumenten och omsätta dem i sin undervisning. Att läraren har kompetensen att tolka styrdokumentet ökar tillit till professionella lärarkåren. Det är anledningen till att kursplanernas riktlinjer lämnar utrymme för att utforma undervisningen med utgångspunkt i ett specifikt sammanhang med hänsyn till elevgruppen. (4)

Skolverket skriver att utbildningen syftar till att ge eleverna möjlighet att hämna och utveckla kunskaper och värden samt den ledning och stimulans som de behöver. För detta måste undervisningen ha hög kvalité som mätts av planering och struktur samt följning och anpassning utifrån elevernas utveckling. Lärarens uppgift är att planera och leda undervisningen med mål i sikte, ha beredskap för att ompröva, ändra och anpassa undervisningen till den aktuella elevgruppen (4). Skolverket understryker att alla mål är inte enkelt mätbara och de kan ha olika konkretionsnivå och tid (5).

Hur är kursplanen och kunskapskraven tänka att användas?

Skolverket understryker att lärare ska använda sig av ämnets syfte och centrala innehåll när hen planerar lektioner (6). Både syftet och centrala innehållet beskriver vad eleverna ska lära sig och vilka förmågor, attityder och förhållningssätt som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla (ibid).

Kunskapskraven används vid betygsättning mot slutet av terminerna för att sätta slutbetyg (Skolverket, 2021: 6). Dessutom poängteras att läraren ska använda kunskapskraven som en måttstock för att avgöra nivån på elevernas kunnande (ibid).

Syftet ringar in utgångspunkterna för ämnet

Syftestexten talar om ämnes väsentliga kunskaper och vilka övergripande målsättningar läraren ska ha. Därför ska läraren planera sin undervisning från syftet och centrala innehållet. (Skolverket, 2021: 7). Förutom ämnesspecifika kunnandet ingår även stimulans till goda sociala, emotionella och omdömesinriktade förmågor och förhållningssätt (ibid).

Det centrala innehållet ska behandlas i undervisningen

Skolverket (2021: 8) skriver att det är upp till läraren att avgöra hur det centrala innehållet behandlas utifrån hens professionella och didaktiska val. Detta innebär att exempelvis en lärare i svenska arbeta med många delar av centrala innehållet genom att kombinera enskild och gemensam läsning av skönlitteratur med samtal och skrivande. I syftet får eleven möta och utveckla kunskaper om skönlitteratur och språk samt stimulering som väcker intresset för att läsa och skriva (ibid).

Skolverket skriver också att för lärarens lektioner är det meningsfullt att tala om mål som är mindre omfattande. Med andra ord ska läraren informera eleverna vad de ska lära sig och utveckla utifrån syfte och centrala innehållet (9). Målen kan vara mångfacetterade, mer eller mindre uttalade och omfattande samt ha olika tidsramar och karaktär (ibid).

Bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling

Läraren behöver hålla sig informerad om hur undervisningen fungerar för att kunna planera den kommande undervisningen (Skolverket, 2021: 9). Bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling ger återkoppling på undervisningen. Detta är är viktigt för att läraren får veta vad som behöver fördjupas, repeteras eller sättas i andra sammanhang (ibid).

Kunskapskrav - lärarens måttstock

Skolverket (2021) tydliggör att kunskapskraven är till för att avgöra om elever behöver stöd, för att formulera omdömen och att sätta betyg (10). Intressant är att Skolverket varnar om att alltför detaljerade kunskapskrav riskerar att hindra nyfikenheten (ibid). Med andra ord, behövs det precisa betygsmatriser. Skolverket uppmanar också att lärare ska vara försiktiga med betygsmatriser på enskilda uppgifter för att det riskerar att hindra nyfikenhet, kreativitet och kunskapsutveckling (ibid).