Exempel på hur jag arbetar med interkulturalitet i spanska

I det här inlägget kommer jag att visa hur jag arbetar med interkulturalitet i min undervisning i åk 7 i spanska.

Syfte med arbetsområdet:

• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

I åk 7 arbetade vi med kapitel 5 Un colegio internacional i textboken Gracias 7. Kapitlet handlar om familjemedlemmar och yrke. Eleverna fick lära sig namn på familjemedlemmar och de fick träna på att prata om sina familjer på spanska.

Syftet med interkulturella området är att skapa förståelse för familjestrukturer i Latinamerika. Innan eleverna började arbeta med den interkulturella aktiviteten fick de skriva på en post-it lapp vad betyder familjen för dem. De fick skriva på svenska och syftet med detta var att ta reda på elevernas förkunskaper. De skrev exempelvis "Familj är personer jag litar på", "Familj är min pappa, min mamma och mitt husdjur", "Familj är personerna omkring mig som gör mig att må bra".

För att bygga upp elevernas kunskaper om familjen i Latinamerika arbetade vi med två korta videor från Urplay.se och en från Youtube.

Första videon är ¡Pregunta ya!: El día de los muertos. Videon tar upp firandet av Alla helgons dag i Mexiko och alla traditioner som det här firandet innebär. Förutom det lyfter videon upp familjevärderingar i Mexiko samt familjestrukturen. Med videon följer ett arbetsblad på både svenska och spanska.

Den andra videon är ¡Pregunta ya!: La familia en Cuba som visar hur en vanlig kubansk familj lever och bor. Med videon följer ett arbetsblad på spanska.

För att ge ett bredare syn på familjer i Latinamerika använder jag även följande video om familjer i Ecuador. Videon visar hur två familjeenheter lever och bor.

Efter att eleverna har fått information om familjernas levnadsvillkor i Latinamerika, var det dags att reflektera även över svenska familjeenheter. För detta fick eleverna gå runt i klassrummet och fråga sina klasskamrater Hur många familjemedlemmar bor i ditt hus? Vilka är dem? Hur gamla är dem? på spanska. Eleverna fick berätta vilka familjemedlemmar de har och deras ålder. Detta är kopplat till det de har lärt sig av kapitel 5. Efter att eleverna har fyllt i tabellen med information fick de berätta i grupper om fyra om personerna som de har frågat. De fick berätta på spanska i tredje person (han/hon).

Nästa steg var att jämföra familjeenheten i Sverige med Latinamerika. De gjorde det genom att rita ett ven-diagram.

I slutet på arbetet med interkulturella förståelsen gjorde jag två bedömningar. Först en formell bedömning där eleverna arbetade i grupper om fyra och jämförde muntligt familjeenheten i Sverige med den i Latinamerika. Eleverna ska visa att de kan leda och hålla samtalet i gång samt att de kan diskutera familjeenheter. Sedan en informell bedömning där jag bad eleverna att berätta, återigen på en post-it lapp om vad en familj är för dem. De flesta skrev nästan samma sak som tidigare men andra skrev exempelvis "Min familj är mina föräldrar och mina morföräldrar för att de älskar mig och ger mig pengar." Den ekonomiska medvetenheten utvecklades från de korta videorna som vi har sett. Ekonomin är en av de största anledningarna till att familjeenheten i Latinamerika ser ut som de gör.

Mina reflektioner:

Eleverna var engagerade och pratade fritt om sina familjeenheter. De berättade utan problem om att deras föräldrar är skilda och de frågade mig hur man säger skild på spanska. Att eleverna var engagerade i uppgiften berodde på att jag gav eleverna ett brett val av material i form av text, videor, arbetsblad, att de fick genomföra par- och grupparbete samt att de tyckte ämnet var intressant.

Det som var positivt för mig som lärare var att jag fick möjligheten att följa elevernas utveckling kring ämnet. Jag märkte tydligt att de samarbetade med varandra, kollade videorna flera gånger och diskuterade med varandra så mycket de kunde på spanska.

Svårigheterna med den här aktiviteten var att gå bortom stereotyper. Alla familjer ser inte ut såsom de som visades i de korta videorna. Familjer kan se ut på många andra sätt men jag upplever att det är lätt att hamna i stereotyper. Det är lätt att säga "så här är en familjeenhet i Latinamerika". En annan svårighet var att gå i på detaljer på nybörjarnivå. Tema om familjeenheter är väldigt komplex men spännande. Man skulle kunna arbeta vidare i åk 8 eller åk 9 på fördjupningsnivå.

Att förbättra inför nästa gång:

Jag önskar få en mer allmän fokus på familjer i Latinamerika, inte bara på Kuba. De flesta av eleverna valde att jämföra familjer i Sverige med de i Kuba just för att videon om Kuba hade text på både svenska och spanska. Det var lättare för de att skriva på spanska från texten samt förstå vad de säger genom att byta texten till svenska.